Viktiga årtal i estnisk historia: Ca 7500 fKr Ett folk bosätter sig på Östersjöns östra kust i det område som senare kallas Estland 1227 Den tyska Svärdsriddarorden lyckas kuva och kristna de upproriska estländarna och besitter därefter hela Baltikum. Tallinn (som då hette Reval) blir en viktig Hansastad. 1645 Estland blir medvilligt en del av den svenska stormakten. Under svensktiden höjs levnadsstandarden betänkligt med bl a allmän utbildning. 1721 Vid freden i Nystad tvingas Sverige avträda Estland till den ryske tsar Peter I. 1800-talet Nationell väckelse råder. Den första sångarfesten arrangeras 1869. Där sjunger man endast sånger på estniska för Estland. Estniskt kulturliv fick stort inflytande på politiken. 24 feb 1918 Estland utropar sig självständigt 2 feb 1920 Bosjevik-Ryssland erkänner Estland självständigt "för evig tid" efter att ha drivits ut ur landet av en liten estnisk armé. Konstantin Päts blir Estlands första president. 1920-1939 Näringslivet blommar ut och exporten går på högvarv. Estländarna får tillgång till ett mycket generöst välfärdssystem (bl a gratis glasögon). Estlands ekonomi är en av Europas starkaste. 1939-1945 Sovjet och Tyskland turas om att ockupera Estland. Till slut segrar Sovjet och Estlands första självständighetsperiod är över. Över 20 000 estländare deporteras till Sibirien. Ca 10 000 flyr till Sverige. Det ekonomiska och kulturella förfallet tar sin början. 1988-1991 Frihetskampen mot Sovjet. I och med Glasnost och Perestrojka bildas en folkfront som vinner flera val och bildade regering. På sångarfesterna börjar man återigen sjunga estniska fosterlandsvisor. Moskva erkänner sitt felande angående den baltiska annekteringen. Den 20 augusti 1991 utropar sig Estlands Högsta Sovjet självständig. Estlands geografi Estland består huvudsakligen av ett låglänt, lite böljande landskap huvudsakligen bestående av bördiga odlingsområden växlat med skog, våtmarker och vattendrag. Landet ligger liksom Skåne och Danmark i utkanten av det nordeuropeiska nedisningsområdet och har därför ett liknande utseende. Topografi Estland är i stort sett en flack platå sluttandes i sydlig riktning. Landets högsta punkt är kullen Suur Munamägi (Stora Äggberget) som sträcker sig 317 m ö h. I norra delen av landet avbryts platån av en s k glint, en sluttande brant som även förekommer på Öland. Topografin är allmänt lite "livligare" i södra Estland. Man tror att inlandsisen där rörde sig långsammare och formade landskapet. Ändmoräner och drumliner är mycket vanliga, dock inte flyttblock. Klimat Estland har liksom Sverige fastlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar. Årsnederbörden uppgår till 500-600 mm. Vattendrag Estland kan lika väl som broderlandet Finland leva upp till epitetet "De tusen sjöarnas land". Ingen vet hur många sjöar Estland har men 1 600 är inte någon vågad gissning. Det finns tre stora flodsystem som bevattnar landet: i väster Pärnufloden som till slut rinner ut i Rigabukten, i norrut flera vilda floder som rinner ut i Finska viken samt ett större flod- och sjösystem i centrala delen av landet som samlas i Peipussjön, Europas tredje största sjö, och slutligen via Narvafloden mynnar ut i Finska viken. Alla dessa floders källor finns i de inre delarna av landet där marken är ganska flack. Detta gör också att en relativt stor del av Estland (5-20%) är försumpad. I sumpmarkerna bildas torv, en av landets viktigaste energitillgångar. Växt- och djurliv Med tanke på den omfattande miljöförstöringen (se nedan) har Estland ett förvånansvärt rikt växt- och djurliv. På en yta lika stor som 10% av Sverige lever ca 11 000 älgar, 10 000 vildsvin, 580 lodjur, 500 björnar och 100 vargar. Alla dessa arter förutom älgen är bättre representerade i Estland än i Sverige. Dessutom finns där en stor population storkar, orrar och tjädrar. En orsak till det exotiska djurlivet är det närmare läget till Ryssland. Växtlivet är dock inte lika omfångsrikt utan liknar det i södra Sverige med några importerade undantag, t ex orkidéer och starrarter. Jord och berggrund Estland jordmån är den i Nordeuropa så vanliga podsoljorden. I norr dominerar ett kalkrikt grus kallat richk. De bördigaste odlingsområdena finns dock i de kuperade trakterna runt staden Viljandi i södra delen av landet. Till skillnad från större delen av Skandinavien ligger Estland på den enorma ryska plattan, ett urbergsområde täckt av yngre sedimentära bergarter. Dessa 345-570 milj. år gamla bergarterna har i våra tider blivit en viktig ekonomisk inkomstkälla. De innehåller nämligen olika sorters skiffer, som bl a kan användas för fram- ställning av cement eller (efter destillation) till olika olje- produkter. Fyndigheter Estland är mycket beroende av sina olika naturfyndigheter. Tidigare nämnda skiffer var Estlands viktigaste industri redan under den första självständighetstiden. Man bröt ca 1,7 milj ton 1939. Andra stora industrier finns i Rakvere och Maarduområdena i norra Estland där man bryter fosforit ur vilken man sedan kan framställa fosfat. På de stora estniska öarna Dagö och Ösel har man funnit kalk, gips och marmor men utvinner inte i lika stor skala som i de båda tidigare fallen. Den effektiva industrin har dock sitt pris. Estland dras med enorma miljöproblem som även drabbar dess grannländer. De sovjetiska makthavarna hade inga höga tankar om miljön när de lät bygga de stora industrier som formligen spyr ut gifter. Bara 1988 släppte Estlands oljeskifferkraftverk ut 5 500 ton svaveldioxid och samman- lagt 13 700 ton miljöskadliga ämnen. Även om den estniska regeringen nu lyckats modernisera fabrikerna, kommer gamla gifter finnas kvar i naturen och påverka den för en lång tid framöver. Allmänna fakta: Stadsskick: Republik Areal: 45 000 kvkm Antal invånare: 1,65 milj. Huvudstad: Tallinn (490 000 inv.) Befolkning: 62% estländare, 30% ryssar, 3% ukrainare och 2% vitryssar Officiellt språk: Estniska Valuta: Kroon